Normeringspoäng på högskoleprovet

För de som vill genomföra Högskoleprovet 2016 finns det två datum att välja mellan. Antingen 9:e april eller 29:e oktober. Det är för många en extremt viktigt dag då provresultatet kan avgöra om man kommer in på den utbildning som önskas. De rätta svaren går tidigt att se på internet och på SVT Text men även om man rättar själv så betyder det inte att man kan räkna ut hur många poäng som fås. Mycket handlar om normeringstabellen som räknas ut år från år.

Så fungerar normeringen

Det genomförs en normering på verbala delen och en på den kvantitativa biten. Denna tabell är från den kvantitativa våren 2015. Det som sker sedan är att poängen läggs ihop från de bägge bitarna och ger ett medelvärde. Medelvärdet är sedan personen slutpoäng. Detta mellan 0,00 upp till 2,00.

provpoang-hogskoleprovet

Högskoleprovet – statistik och annat

Sedan tidigare har vi publicerat mycket statistik kring skola och utbildning då detta är intressant och ständigt aktuellt i den svenska politiken.

Idag tänkte vi gräva oss ner i statistiken kring högskoleprovet (länk till studera.nu).

Hur många skriver högskoleprovet?

Högskoleprovet går av stapeln två gånger per år, en gång under hösten och en gång under våren. Till det senaste provet (hösten 2014) anmälde sig 69 713 personer. Så hur har antalet personer som skriver provet sett ut över tid? Nedan hittar du statistik hur många som varit skrivet det nya högskoleprovet som infördes hösten 2011.

statistik-nya-hogskoleprovet

Tabell

Antal provdeltagare
Hösten 2011 40970
Våren 2012 57304
Hösten 2012 44175
Våren 2013 60532
Hösten 2013 54350
Våren 2014 76483
Hösten 2014 59224

Vilka delar ingår i provet?

Högskoleprovet har sett olika ut under åren och idag består det av 8 stycken olika delar. De delar som ingår är följande:

Kvantitativa delar

  • XYZ – Prövar förmågan att lösa matematiska problem.
  • KVA – Prövar förmågan att göra kvantitativa jämförelser inom matematik och logik.
  • NOG – Prövar förmågan för logiska resonemang kopplat till matematik och logik.
  • DTK – Prövar förmågan att tolka diagram och tabeller.

Verbala delar

  • ELF – Engelsk läsförståelse.
  • LÄS – Svensk läsförståelse
  • ORD – Prövar ordkunskap.
  • MEK – Prövar förmågan att sätta in ord och uttryck i ett sammanhang.

Vilken är medelpoängen på provet?

Nedan hittar du tabeller på vilken som är medelpoängen på högskoleprovet från hösten 2011 till hösten 2014. Medelpoängen delas upp kvantitativ del och verbal del.

Medelpoäng kvantitativ del

Medelpoäng kvantitav del
Hösten 2011 0,92
Våren 2012 0,91
Hösten 2012 0,91
Våren 2013 0,91
Hösten 2013 0,91
Våren 2014 0,89
Hösten 2014 0,89

Medelpoäng läsförståelse

Medelpoäng läsförståelse
Hösten 2011 0,92
Våren 2012 0,92
Hösten 2012 0,91
Våren 2013 0,89
Hösten 2013 0,91
Våren 2014 0,9
Hösten 2014 0,9

Tips och resurser

  • Du som vill träna på gamla högskoleprov hittar sådana hos Studera.nu
  • Hos Matematikvideo.se hittar du genomgångar för att träna de kvantitativa delarna XYZ, KVA, NOG och DTK. Se deras högskoleprovskurs här.

Statistik över hur barn upplever hjälpen med läxor

I politiken i Sverige så är det en ständig debatt kring hur det gör för våra elever i skolan. Här på veckansgraf funderar vi idag kring hur barnen själva upplever sin situation kring läxor och hur de känner att de får hjälp eller inte med dessa.

Läxhjälp – Åldern 13 – 15 år

stastistik-hjalp-med-laxor-13-15Här är statistik för åldrarna 13 – 15 över hur de upplever att de för stöd och hjälp. Intressant att notera är att de senaste åren har den upplevda hjälpen från lärare minskat markant.

Läxhjälp – Åldern 16 – 18 år

stastistik-hjalp-med-laxor
Här ovan är statistik för hur elever 16-18 upplever sin hjälp. Intressant att är att eleverna i denna ålder har större upplevd hjälp av lärare en i övriga delar.

Här har inte hur den upplevda hjälpen från lärare minskat lika markant som hos elever i högstadieåldern.

Intressant att diskutera är även hur snabbt marknaden för läxhjälp har ökat de senaste åren med företag som smartstudies och hur detta till viss del kanske kan ha påverkats av hur elever och inte minst föräldrar upplever att barnen får läxhjälp. Vi hittade ingen statistik kring just detta och hur möjligheten att göra rutavdrag för läxhjälp har påverkat marknaden.

Läs mer om statistik och skola

Börsutveckling från 1990 till 2013

Det finansiella läget på den svenska och amerikanska börsen har det senaste året sett allt stabilare ut. Det är förstås positivt för alla privatpersoner (och företag) som har sina tillgångar satta i värdepapper som fonder, aktier och valutor.

Det är rätt vanligt att de flesta privatpersoner kommer in ganska sent på börsen när konjunkturcykeln börjar närma sig den punkten då den dalar sakta men säkert neråt igen. Konjunkturcykler kallas ju just cykliska för att börsen och ekonomin i sin helhet rör sig i vågrörelser från lågkonjunktur till högkonjunktur och så tillbaka igen. Därför tänkte vi att det kunde vara kul med en liten historisk tillbakablick över hur börsen har rört sig i både Sverige och Usa de senaste årtiondena.

Börsutveckling historiskt

borsutveckling-sverige-usaHär är alltså den blåa linjen den svenska börsens utveckling och den röda linjen är Usas utveckling. Dessa följer varandra ganska nära inpå och det beror framförallt på att den svenska utvecklingen följer usas.

Några viktiga händelser som har orsakat så kallade börskrascher eller att bubblor har spruckit är:

  • Runt år 2000 sprack den s.k. it bubblan.
  • Runt 2007/2008 började finanskrisen när några amerikanska banker fick problem med sin likviditet (att de har pengar). Exempel på detta var banken Lehmann brothers.

Intressant att notera kan också vara att börsen historiskt har haft en ökning på 11 % i snitt vilket gör att den långsiktige investeraren har haft en god utveckling på börsen som slår inflation och investering i sparräntor.

Paraboloid

Veckans graf blir en två varianter av parabolider.

Det finns i regel två varianter av paraboloider: Den elliptiska och den hyperboliska. Ibland räknar man med den cirkulära paraboloiden men den är egentligen bara ett specialfall av den elliptiska.

Elliptisk paraboloid

Den elliptiska paraboloiden utgör ytan som skapas av två parabler som är riktade ”åt samma håll”. Den allmänna formen är: z = x^2 / a + y^2 / b, där konstanterna a och b utgör formen på paraboloiden. Om man tittar på formeln ser man den utgörs av två parabler: en i x-led och en i y-led.

elliptisk-paraboloid

Ytan till funktionen z = x^2 / 2 + y^2 / 2

Hyperbolisk paraboloid

Den allmänna formeln för en hyperbolisk paraboloid är: z = x^2 / a – y^2 / b. Skillnaden är att man här har ett minustecken mellan termerna. Detta innebär att den hyperboliska paraboloiden har två parabler som går åt olika håll i z-led.

hyperbolisk-paraboloidYtan till funktionen z = x^2 / 2 – y^2 / 2

Paraboloiderna hör till klassen andragradsytorna. Just dessa former återfinns i en del tekniska tillämpningar, bland annat radarantenner och mikrovågsantenner.

Tips: Vill du ha extra hjälp med matten kan du testa på att få hem en privatlärare. Du kan läsa mer på www.allakando.se

Statistik över hushållens skulder

hushallens_skulder

Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst

Sveriges befolkning har de senaste åren, trots statliga försök till minskning, ökat sina skulder. Det är framförallt skuldkvoten i jämförelse med hushällens disponibla belopp som har skjutit i höjden. Många förklarar detta genom att räntan, sedan 1990 – talet i Sverige, har minskat och därmed möjliggjort mer och större lån för privatpersoner.

En faktor som också kan påverka detta är att möjligheten att ta lån (bolån, privatlån, billån, blancolån) har blivit allt enklare då det för många företag är en bra affär att just låna ut pengar enkelt men till en högre ränta.

Hushållens skuldsättning i förhållande till tillgångar

Vad det gäller förhållandet mellan skulder och och tillgångar, framförallt finansiella tillgångar, så har denna inte haft riktigt samma utveckling. Visserligen sker en minskning från och med 1980 till 1990 men sedan dess (20 år) så har dett förhållande legat relativt stilla.

Viktigt att nämna kring detta förhållande är att eftersom skulderna för hushållen ökar så måste de finansiella tillgångarna öka i samma takt som dessa skulder.

Läs mer om relaterade ämnen:

 

Hushållens låneskulder från 1993 till 2011

Att svenskar lånar för mer pengar är det nog ingen som blir förvånad över. Utvecklingen de senaste åren har spolats fram och tillbaka i nyhetsflödet och man konstaterar om och om igen att sparandet är för litet och lånandet är för stort. Men hur ser egentligen utvecklingen ut? Här har vi återigen hämtat lite statistik till veckansgraf och sammanställt:

Hushållens låneskulder 1993 – 2011

Utvecklingen går alltså åt att vi lånar mer och mer och trenden uppåt har varit starkas under 2000 talet där var och varannan svensk har velat köpa en egen bostad eller låna till inköp av teknik eller varor.

Sparandet under samma tid

Nu tänker man förstås att sparandet under samma period har haft samma utveckling. Nej så är det förstås inte riktigt utan svenskars/hushållens sparande inklusive pension har en lite krokigare utveckling:

Visserligen ser sparandet ut att öka under 2007 – 2008 antagligen beroende på den bistra ekonomiska utvecklingen som har skett från 2007/2008 över världen och folk vill väl antagligen trygga sina pengar och skapa en buffert inför framtiden.

Intressant om antalet bilar per tusen invånare

Man har ju hört informationen innan om att antalet bilar per tusen invånare skall vara störst i USA med omnejd där biltraditionen sitter extra starkt inrotat. Det var därför kul att surfa in på wikipedia och hitta den här intressanta grafiken som beskriver hur biltätheten ser ut.

Det är alltså i länder som ovan nämnda USA samt Tyskland, Italien, Australien och Japan som når uppemot 500 bilar på tusen invånare. Men högst är det i USA där biltätheten per antal tusen invånare är över 600.

Sverige, bilar och bilförsäkringar

Det kommer väl antagligen inte som någon särskilt stor överraskning att det i Sverige är fler bilar per invånare än vad det är i centralafrika. Levnadsstandarderna skiljer ju sig markant mellan de geografiska områdena.

Ändå kan man ifrågasätta varför svenskar använder sig av bil så pass mycket som vi gör. Vår kollektivtrafik är i jämförelse ganska väl utbyggd samt att kostnaderna för att ha bil i Sverige med bilförsäkring, reparation, skatt, bensin osv är ganska höga.

I vilket fall som helst så skall det bli mycket intressant att följa utvecklingen av antalet bilar som finns över världen de närmsta åren då det av miljömässiga skäl förstås måste ske en förändring.

Genomsnittlig lön för tandläkare

För ett litet tag sedan så började det att ila sådär otrevligt i en tand varje gång jag skulle dricka ett glas kallt vatten eller fick för mig att njuta lite granna av livet och äta lite kall glass. Det oundvikliga skedde och jag var tvungen att plocka upp telefonen och ringa till min tandläkare här i Göteborg.

Efter ett besök, en räkning och lite ångest gick det förstås att ordna men statistikintresserad och nyfiken ville jag veta lite mer om tandläkarbranschen. Så vips hamnade jag på scb:s statistikdatabas och lyckas gräva fram lite siffror kring utvecklingen av lönerna för tandläkare. Jag tror att just denna statistik framförallt gäller anställda tandläkare och att alla siffror är uppräknade till heltidslöner även om man inte jobbar heltid.

Här är alltså siffrorna anpassade enligt

  • Med månadslön avses avtalad lön inklusive fasta tillägg och rörliga
  • löner är uppräknade till heltidslöner.
  • Rörliga tillägg saknas helt eller delvis.

Löneutvecklingen har alltså i genomsnitt legat ganska stilla. Det tror jag beror på att många tandläkare är företagare och man tjänar helt enkelt efter hur många kunder per år man kan behandla.

I vilket fall som helst är jag glad, trots ibland ganska rejäla priser, att denna yrkeskategori finns och är såpass vanligt. Det hade varit värre att gå med tandont alltför länge.

Hotellpriser i Göteborg och Stockholm

Att det kan vara ganska dyrt att bo på hotell är förstås ingen hemlighet för alla oss som valt att bo över i någon av våra storstäder Göteborg och Stockholm. För ett litet tag sedan publicerade jämförelsesajten hotells.com statistik där man jämför snittpriser mellan några olika städer i Sverige.

Snittpriser på hotell

Intressant är att priserna i Stockholm och Göteborg är markant högre än i övriga svenska medelstora städer. Den stora förklaringen till detta är förstås att många av de större mässorna, eventsen, konserterna och turistmålen placeras i dessa städer.

I Göteborg gick priserna på hotellrum upp med +3% medan det i Stockholm gick upp +5%. Den största ökningen på rum på hotell skedde i Jönköping där priserna ökade med +13%.

Hur hittar man bra priser på hotell?

Anledningen till att just hotells.com publicerar den här statistiken är förstås att sådana jämförelsesajter alltid vinner på att vi vill hitta de bästa och billigaste hotellrummen. De driver ju som bekant just en jämförelsesajt för hotell över stora delar av Sverige och Europa.

Andra sajter som vi gillar som just jämför och kollar upp hotell i Stockholm finns det förstås många av. Kolla gärna in alternativet som vi länkar till här ovan.

Men självklart har de rätt, det blir oftast billigare om man lägger lite tid på att leta ett vettigt pris och kollar upp vilka möjligheter som finns.